Jag längtar tillbaka dit. Till brasan i öppna spisen och att sova när det är alldeles alldeles tyst och till och med till den ishalkiga stigen till dasset.
Kanske inte gröna fingrar, men åtminstone jordiga. Ljuset har kommit tillbaka och jag har lekt trädgårdsmästare i förnstren. Klippt ner, bytt jord, duschat blad, småpratat snällt.
Rensade lite i källaren hemma hos mina föräldrar i helgen och gjorde följande fynd: en knappt använd stringhylla (och delar av två till) och ett väldigt sorgset litet djur med tre ben.
Funderar på om inte primulor är de tantigaste blommorna av alla? Så där tantigt hemtrevliga. Och i fina vårpastellfärger. Jag kunde inte motstå dem, så den här dagen fick gå i tanthemtrevnadens tecken. Med tårta till kaffet, och nybakt russinbröd.